Mikroplasters påverkan på människor: en växande oro

Mikroplaster har blivit en akut folkhälsorisk. Forskare har upptäckt mikroplaster i mänskliga vävnader och organ, vilket väcker allvarliga frågor om deras möjliga påverkan på människors hälsa. Nya studier understryker det växande behovet av att förstå hur exponering för mikroplaster påverkar våra kroppar – särskilt eftersom dessa små partiklar i allt högre grad finns i maten vi äter, vattnet vi dricker och till och med luften vi andas. När mikroplaster blir en allt mer integrerad del av vardagen är det avgörande att utforska deras långsiktiga effekter på människors välbefinnande.

Vad är mikroplaster?

Mikroplaster är precis vad namnet antyder: små plastfragment mindre än fem millimeter i storlek. När plast inte återvinns på rätt sätt hamnar den ofta på soptippar eller dumpas i havet. Varje år hamnar uppskattningsvis 6,35 miljoner ton avfall, varav en stor del är plast, i världshaven. Med tiden bryts plasten ner i allt mindre bitar. Men eftersom plast inte är biologiskt nedbrytbar försvinner den aldrig helt – den bryts bara ner till mikroplaster. Och även om de är små kan mikroplaster orsaka allvarliga miljö- och hälsoproblem.

Forskning om mikroplaster i människokroppen

Ett växande antal studier har avslöjat förekomsten av mikroplaster i olika delar av människokroppen, vilket väcker oro för deras hälsoeffekter.

• Upptäckta i mänskliga organ: Mikroplaster har hittats i hjärn- och mag-tarmvävnad, vilket visar att de kan passera biologiska barriärer som blod-hjärnbarriären (University of New Mexico, 2024).
• Förekomst i bröstmjölk: Italienska forskare har upptäckt mikroplaster i bröstmjölk, vilket väcker oro för spädbarns exponering (Ragusa m.fl., Polymers, 2022).
• Funna i mänskligt blod: En nederländsk studie identifierade mikroplaster i blod, vilket tyder på ständig inre exponering via mat, dryck och luft (Leslie m.fl., Environment International, 2022).
• I lungor och moderkakor: Mikroplaster har hittats i lungvävnad och moderkakor, vilket indikerar både inandning och potentiell exponering för foster (Jenner m.fl., 2023; Ragusa m.fl., 2021).
• Kopplade till oxidativ stress och inflammation: Laboratoriestudier visar att mikroplaster kan orsaka oxidativ stress, skada celler och öka risken för hjärt-, ämnesomsättnings- och neurologiska sjukdomar (Prata m.fl., 2020).

Hur kommer mikroplaster in i kroppen?

Mikroplaster kan ta sig in i kroppen på tre huvudsakliga sätt: inandning, intag och hudkontakt.

Inandning av luftburna mikroplaster

Plastfibrer från textilier, hushållsdamm och industriell förorening kan bli luftburna. När de andas in kan dessa partiklar nå djupt ner i lungorna och bidra till inflammation eller andningsproblem. Inomhusmiljöer har ofta högre koncentrationer på grund av syntetiska material och dålig ventilation.

Intag via mat och vatten

Mikroplaster har hittats i frukt, grönsaker, skaldjur samt både buteljerat och kranvatten. Vanliga källor inkluderar:

• Läckage från plastflaskor (t.ex. polyeten, PET)
• Plastförorening i skaldjur genom bioackumulation
• Migration från plastförpackningar och uppvärmning i plastbehållare

Upprepat intag kan leda till att mikroplaster byggs upp i mag-tarmkanalen och störa tarmhälsan och matsmältningen.

Hudkontakt

Även om det är mindre studerat finns växande oro kring mikroplaster som tränger in i kroppen via huden. Daglig användning av plastbehållare och kosmetika kan utsätta huden för partiklar och kemiska tillsatser som BPA. Viss forskning antyder att dessa ämnen kan orsaka oxidativ stress eller störa hormonbalansen om de absorberas.

Hur man minskar exponeringen för mikroplaster

Du kan minska din exponering för mikroplaster genom några enkla förändringar:

• Använd en återanvändbar dricksflaska i rostfritt stål
• Ha tygkassar istället för plastpåsar
• Ta med egna bestick vid hämtmat
• Undvik att värma mat i plast, även om den är mikrovågssäker – använd glas eller keramik
• Välj filtrerat kranvatten istället för buteljerat vatten, som ofta innehåller ännu mer mikroplaster
• Satsa på naturfibrer som bomull eller ull för att minska mikroplastutsläpp vid tvätt

Varför detta är viktigt

Den växande mängden forskning som kopplar mikroplaster till potentiella hälsorisker gör det tydligt: detta är mer än bara ett miljöproblem – det är ett mänskligt problem. Medan forskare fortsätter att studera de långsiktiga effekterna av exponering för mikroplaster, behöver vi inte vänta med att agera.

Genom enkla förändringar i hur vi äter, dricker, handlar och förvarar mat kan vi minska vår dagliga kontakt med plastpartiklar. Genom att vara mer medvetna om vår plastanvändning skyddar vi inte bara vår egen hälsa utan bidrar också till en renare och säkrare planet för kommande generationer.

Källor:

• UNM Researchers Find Alarmingly High Levels of Microplastics in Human Brains – and Concentrations are Growing Over Time
• Raman Microspectroscopy Detection and Characterisation of Microplastics in Human Breastmilk
• Plasticenta: First evidence of microplastics in human placenta
• Microplastics and Oxidative Stress—Current Problems and Prospects
• Discovery and quantification of plastic particle pollution in human blood