Plastens klimatpåverkan – Varför är det dags för företag att vidta praktiska åtgärder?

16 juni 2025

Plastföroreningar har länge varit ett problem för naturvårdare, men nya studier ger ett nytt, ännu mer oroande perspektiv: plast är också en accelerator av klimatkrisen.

1. Plastproduktion = CO₂-utsläpp

Plast tillverkas av fossila bränslen, såsom olja och naturgas. Att bearbeta dessa till exempelvis etylen, den grundläggande råvaran för många plaster, producerar enorma mängder koldioxid.

• Globala koldioxidutsläpp från etylenproduktion förväntas öka med 34 % mellan 2015 och 2030 (Yale Climate Connections).

• Plastens hela livscykel står redan för 3,3 % av alla utsläpp av växthusgaser.

2. Deponier och metanutsläpp

Metan (CH₄) är en potent växthusgas. Även om dess livslängd i atmosfären är kortare än koldioxidens (CO₂) är dess klimatpåverkan 28–86 gånger kraftigare under en given tidsperiod (beroende på om vi betraktar en 20- eller 100-årsperiod).

På deponier bryts organiskt avfall som matrester, trä, papper och biologiskt material ner under anoxiska förhållanden, vilket resulterar i anaerob jäsning, vars slutprodukt är metan.

Även om plast i sig inte orsakar metan, påverkar den indirekt:

Plast hindrar den naturliga nedbrytningen av organiskt avfall -> När bioavfall fångas i plast eller täcks med plastavfall blir dess nedbrytning ofullständig och kan leda till ökad metanbildning.

Volymen och temperaturen på deponier ökar - > Plast bryts inte ner, så den tar upp plats och isolerar värme. Detta kan öka deponins innertemperatur och främja anaerob nedbrytning → mer metan.

Plast ökar den totala avfallsmassan -> Ju mer avfall det finns på en deponi (inklusive plast), desto större risker uppstår också från okontrollerad nedbrytning av organiskt material.

Den stora majoriteten av engångsplast återvinns inte på rätt sätt. Enligt FN hamnar upp till 85 % av plasten på soptipp eller i okontrollerad avfallshantering.

Deponier är källor till metan, och metan är upp till 86 gånger en kraftigare växthusgas än koldioxid.

• Till exempel i USA motsvarar metanutsläppen från soptippar de årliga utsläppen från över 24 miljoner bilar.

3. Vad gäller Finland?

I Finland har mängden avfall på deponier minskats till ett minimum, men det betyder inte att vi kan vara lugna. Den största klimatpåverkan i vårt land kommer från produktion, förpackning och transport av plast.

Dessutom är återvinningssystemen fortfarande röriga, och enorma mängder plast ackumuleras i företagens leveranskedjor.

Slutsats: det räcker inte längre att prata om plast – nu måste vi agera

Sambandet mellan plast och klimatförändringar är obestridligt. Vi kan inte längre behandla plast som enbart ett avfallsproblem – det är en del av kärnan i klimatkrisen. Företag har nu möjlighet att vara ledande och välja lösningar som minskar både utsläpp och plastberoende. Hållbarhet är inte längre ett valfritt tillägg, det är en konkurrensfördel och en del av hållbar tillväxt.